Skrivet 2010-08-17 Klockan 08:27:22

detta sommarlovet har gått så fort, alldeles för fort.
på måndag börjar jag skolan & jag har inte ens vänt tillbaka dygnet.
jag har inte hunnit göra dom saker jag ville göra denna sommar & mitt humör sviktar lika mycket som det alltid gjort.
vill ta det lungt ett tag, behöver mycket tid för mig själv & tänka utan massa folk runt omkring mig,
men när jag ändå är ensam så känner jag mig just det ensam.
har alla mina vänner omkring mig som bryr sig, men behöver någon annan som är något mer än just en vän.
behöver verkligen känna att jag betyder något för någon & att jag känner samma sak tillbaks.
ibland känns det som att det inte finns någon för mig, att jag ska va ensam tills jag är 30.
vill inte börja skolan igen, inte just nu, men hoppar jag av skickar socialen mig tillbaka till kumla & jag vill inte ruttna i någon jävla pundarhåla som är mindre än vadstena.
det med soc sätter sån press på mig, vill bara att dom ska försvinna ur mitt liv, pallar inte med dom, dom har gjort tillräckligt.
när jag bodde hemma o inte ville flytta hit då tvingar dom hit mig & nu bara för att jag inte vill gå i skolan vill dom skicka hem mig!
orkar inte med denna skiten alltså, längtar bara efter att må bra till iallafall 90%, undra om det ens kommer hända..