Skrivet 2009-09-21 Klockan 16:07:42

har ni någon gång kännt att allt känns fel?
well, jag har gjort det iallafall.
min ångest blir värre, ibland gråter jag för ingenting, ibland hatar jag alla & ibland hatar jag mig själv.
jag vill bara gråta,gråta & gråta tills jag tappar andan, det har jag också gjort ett antal gånger.
jag hatar att prata om min ångest, därför skriver jag om den istället.
ingen människa i världen kan se utanpå mig hur jag mår inuti, ibland känns livet underbart.
jag vet inte vad problemet är, men jag vet att jag saknar någon att älska som kan älska mig tillbaka & då syftar jag inte på en vän, vänner har jag redan.
det känns också förjävligt när en person man gillar inte gillar en tillbaka, det finns inget värre!
jag vet inte ens vad jag ska skriva för jag känner så jävla mycket just nu, jag känner allt.
ibland tänker jag tillbaka på gamla minnen med en viss kille, då saknar jag honom oerhört mycket men jag har inga känslor kvar, men det är jobbigt att jag fortfarande saknar honom emellanåt.
jag hatar att den killen jag gillar inte gillar mig tillbaka & det verkar som han inte ens vill ha någonting med mig att göra...
vad vet jag? önskar att man kunde ta sig in i människors huvuden ibland & se vad dom tänker på.
jag är orolig för mig själv, jag vill inte sluta som en psykopat eller något.
jag kanske överdriver lite eftersom jag samtidigt är arg som jag är ledsen.
åååh när ska detta få ett slut? det känns som att ingen förstår.
men all denna ångest har kommit upp senaste veckan då jag förstått att jag verkligen gillar den här killen.
men thats life, vad ska man göra liksom?
skolan tog emot idag, orkade verkligen inte gå dit, dödsångest innan jag ska somna & drömmar som gör att jag har ångest när jag sover, hhhhhhherrrreegud, det är fan fel på mig.